
H.C. Ericsons önskan är att levandegöra orden och bokstäverna, ge dem en annan innebörd, fler betydelser, fler ansikten. Bokstäverna talar sålunda till oss på många andra sätt än vi är vana vid. Taktilt och 3-dimensionellt. Trots att bokstäverna är så få är de människans genom tiderna mest demokratiska uppfinning. Bokstäverna tillhör alla och ingen. De bokstäver du använder, använder även jag.
Konstverket vid Östra lugnet som egentligen består av två ord måste läsas på ett speciellt sätt. Till att börja med så är texten spegelvänd. Erikson har även försvårat läningen eftersom texten och bokstäverna är placerade så att orden skall läsas uppifrån och ned, och den enda motsvarighet som finns till detta är kinesiska och japanska tecken men det är ändå inte riktigt samma sak då tecknen är innehållsrika symboler som kan beteckna hela ord och inte är bokstäver som vi ser det. Texten har skrivits med "vanliga" bokstäver men som placerats och arrangerats på ett ovanligt sätt och det är endast halva bokstaven som avbildats den andra skall man lägga till själv. Varje bokstav har fått en speciell unik färg och totalt blir det elva olika färger i konstverket och färgerna på alla bokstäver gör det också svårare för betraktaren att tyda det skrivna men detta är säkert ett medveten val som tillsammans med de andra ovanligheterna skall ge eleverna lite motstånd i att tyda orden. Ericson har dock underlättat genom att vindflöjeln är fastsatt ( i motsats till hur vanliga flöjlar skall vara) och den skall inte röra sig trots hård vind så man har tid på sig att se och läsa vad där står.
Avslutar med några ord om H.C. Ericsons kärlek till orden och bokstäverna:
Vi hade båda en kärlek och attraktion till orden: deras utseende, färg kanter kurvor och subtila textur. Båda hade vi en ambition och nästan ett inre tvång att utforska deras innebörd genom deras form, och glädjen att visuellt förstärka deras innebörd genom att förvandla och sammanställa.