

De två konstnärerna Ewa Stackelberg och Nadja Ekman samarbetade med detta konstprojekt liksom de gjort vid många andra
tillfällen de senaste åren. Och konstverket vid kv. Portvakten är utfört i en teknik som kallas Pictoglas som är speciell
varför en historik är på sin plats.
Det började för mer än sex år sedan med ett möte mellan två fotografer med konstnärlig bakgrund. Trevande experiment har nu
utvecklats till en patenterad och industrialiserad metod, lämplig för marknader av olika slag.
Pictoglas är en patenterad teknik för reproduktion av detaljerad bild i glas. (Picto betyder bild och pictoglas blir
därför bildglas eller bild i glas.) Bilden blir med denna teknik för evigt beständig. Glaspigmentet överförs,
smälts in och blir en integrerad del av glaset. Pictoglaset behåller sin färg och blir ljusäkta, med en skiftande och levande karaktär, beroende på ljusets vinkel och styrka. Metoden gör det också möjligt att härda, skyddslaminera och forma glaset. Till de tekniker som tidigare funnits när det gäller att överföra fotografi och bild till glas räknas infogning av en plastfilm mellan glasskivor (foliering), tryckt bild med pigment som sedan härdas in under kort tid eller bild överförd med hjälp av dekaler. I de två senare fallen ligger bilden på glasytan och kan nötas bort. Dessa kända tekniker har sina fördelar, men erbjuder inte möjligheter som Pictoglas kan bidra med.
Pictoglastekniken går ut på att bilden överförs med glaspigment till planglas, som sedan bränns i höga temperaturer.
Bilden blir då helt integrerad med glaset och man får ingen känsla av att det ligger en "film" ovanpå ytan, utan att bilden är
helt insmält.
I och med de höga temperaturerna kan man också forma glaset på olika sätt, allt ifrån en böjning av glaset till reliefer eller
till en oregelbunden och levande yta. Bilden skiftar också i färgintensitet i relation till ljuset och får på det
sättet ett karaktäristiskt "konstnärligt" uttryck.
Pictoglasmetoden är genom sina speciella egenskaper lämplig att använda både inom konstglasindustrin och som byggelement
inom arkitektur, såväl inomhus som utomhus. Produkten kan också tillföra nya möjligheter för stat och kommun i samband med
offentlig miljö. Intressant att konstnärerna valde att visa Pictoglas för första gången någonsin i Växjö då de hade vernissage
på det numera nedlagda galleriet Rififi.
Men Konstverket heter något annat för titeln är Kaleido. Och den får en osökt att tänka på Kaleidopskop men vet inte om konstnärerna tänkt i dessa banor eller om man bör tolka konstverket åt det hållet. Nationalencyklopedin säger:
Kaleidoskop (eng. kaleidoscope, av grek. kalo´s 'skön', eidos [ei´-] 'form', 'gestalt', 'syn' och en bildning till skope´ö 'se', 'iaktta'), optisk leksak, patenterad 1817 av David Brewster. Det består av två eller tre vinkelställda speglar, ofta monterade i ett papprör med titthål i ena änden. Framför speglarna finns två råglasskivor, mellan vilka ligger lösa, olikfärgade glasbitar m.m. När man vrider röret framkallas symmetriska, stjärnformade figurer med ständigt nya mönster.
Upplevelsen är i alla fall dubbel beroende på om man står inne i trapphuset och ser ut genom konstverket som då lyses upp utifrån eller om man står ute och ser in genom konstverket. Får en att tänka på kyrkfönster.