av Gustaf Nordahl

I över 30 år har konstverket Blända funnits utan att det väckt en enda reaktion från befolkningen i Växjö, trots att det är en naken kvinna som står på en offentlig plats. Anledningen till att detta konstverk inte provocerar till skillnad från andra avbildningar av nakna kvinnor kan bero på att detta konstverk inte visar upp en detaljrealistisk avbildning, vilket andra skulpturer gör, utan visar enligt mig en idealiserad bild av kvinnokroppen. Jag skall försöka ge ytterligare svar på detta i i min tolkning och samtidigt se ifall konstverket kan tolkas utifrån litterära källor.

Titeln Blända gör att många i Småland kanske associerar till den s.k. Bländasägnen (1) som i litterär form nedtecknades av Petter Rudebeck och förevigades i bild i August Malmströms oljemålning. Men båda dessa källor visar upp en Blända som är heroisk och i strid vilket inte stämmer med den avbildning som Nordahl gjort. Värendskvinnorna är dessutom helt påklädda i Malmströms målning medan Blända är helt naken

Ser man på skulpturen är det framförallt sättet hon står på, hennes pose, som fångar min uppmärksamhet. Hon står i kontrapost.(2) I konsthistorien är det i grekland vi finner likheten till detta sätt att stå. Jämnför bilden av en grekisk skulptur med Blända och se likheten.

Det skalla betonas att både den antika skulpturen och Blända har ett idealiserat uttryck i kropp och ansikte och med detta menas att det är förskönande vill visa perfektion och därför är dessa inte realistiska, framförallt inte detaljrealistiska. Om det är en verklig person som stått modell för Nordahl har han idealiserat henne. Men vad vill Nordahl säga? Nordahl gjorde andra skulpturer som inte alls ser ut så här utan är tvärtom mycket realistiska.

Det kan bara vara så enkelt att Nordahl ville visa upp sin version av kvinnlig skönhet och det är detta som är skulpturens innehåll, att visa skönheten som i sig är tidlös, egentligen svår att definiera, ännu svårare att nå, men som alla gillar och som många älskar att dyrka.

(1) Bländasägnen, en sägen om den småländska hjältinnan Blända (Blenda). B. är en typisk förklaringssägen och en litterär produkt av brukspatronen Peter Rudebeck (1660-1710). Denne berättar i sitt manuskript "Smålendske antiqviteter" att år 2493 efter världens skapelse, när männen var borta på krigståg, föll de lömska danskarna in i södra Sverige. Blända samlade då kvinnorna i Värend och lyckades med list och våld tillintetgöra fienden. Som lön för denna "manliga" bragd fick Värends kvinnor av kungen bl.a. lika arvs- och giftorätt med männen och ett fälttecken till sin värendsdräkt.

(2) kontrapo´st (ital. contrapposto 'motställning'), framställning i bild av en person med stående kroppsställning där huvudvikten är lagd på ena benet, varvid en harmonisk verkan uppnås genom motsvarande balanserande förskjutningar av överkropp, armar och huvud. Kontrapost var vanlig i antikens klassiska skulpturkonst och började i och med renässansen åter regelbundet att tillämpas.